Ja så var det dags att utöka flocken efter 4 månader utan hund.
Valpsuget var stort, men då en 8 veckors valp inte passade in i mitt liv just nu så insåg jag att det får bli en lite äldre hund. Hade länge letat efter en äldre omplacering, även då Lucas fanns bland oss; men det är nog lättare att hitta en nål i en höstack.
Nåja, letandet fick utdelning efter ett hett tips om en svart curly pojke på 8 månader och som ännu var utan hem. Kontaktade uppfödaren och sen rullade det bara på. Tyvärr bor uppfödaren i landet ”ingenstans” (läs värmland) så stora bekymret var att få upp honom hit.
Men efter många gråa hårstrån så fick det bli tåg, 40 h ToR är inte att rekommendera, men vad gör man.
Väl framme hos uppfödaren:
Rutger är knappast road av den nyliga manikyren, ser mer eller mindre ganska så förnärmad ut.
Rutger står med ett gäng flattvalpar och väntar på grindöppning.
Rutger längst åt vänster, med curly flocken och flattvalparna i spetsen.
Rutgers svarta mamma och hans bruna mormor.
Dags att åka till sitt nya hem. På tågstationen i Kil.
Rutger i Stockholms centralstation. Väntetid 2 h innan han börjar resan mot norrland.
Rutger spanar in en duva, är man apporterande fågelhund så är man;)
Nyss hemkommen med sitt tuggben:)
Resan gick jätte bra. Han sov bort nästan allt och när han lekte farthinder i tåg-gången så hoppade alla resenärer frivilligt över honom, trots mattes försök att flytta på ”stenen”. Men alla ansåg att han gott kunde ligga kvar, för är man söt så är man söt helt enkelt;)
En ny bekantskap tar sig form.
Bonusbild på Almanza flatvalpisar:
Kanske blir en flatte som nästa vovve *drömmer*, valpisar är alltid så gulliga även om de är terrorister.
