Lucas…

…mår bättre! Kan nog inte bli gladare:) Han har inte alls kräkts sen vi var till veterinären och han äter blötfodret med god aptit men ratar torrfodret, men vad gör det. Han dricker dock en hel del vatten ännu, men det kanske lugnar ner sig lite med tiden, kräkningar kan säkert irritera halsar. Äntligen kan man pusta ut lite och på köpet fick vi reda på att han är en frisk 11 åring.

Ultraljud

Lucas har kräkts hela helgen, både galla och mat.
Ringde vet. igår och han lyckades klämma in mig idag för ultraljud.
Magen rakades, otäckt tyckte Lucas men det gick även om det spratt lite i bena och ultraljudsoljan var kall *brrr*
Alla organ kollades och speciellt kollades området runt magsäcken. Slemhinnorna såg lite förtjockade ut, men det ska inte vara så konstigt om han har problem med magen. Lever, mjälte, njurar, urinblåsa såg helt ok ut, prostatan var lite förstorad men inte så farligt och inget man behöver åtgärda idag. Så inget oroande hittades, dvs inga tumörer, cystor eller likn. Så det var jäkligt skönt, vet. reserverade sig dock för området mellan magsäck och lever, svårt att få en sann bild då magen var tom, så om man har riktigt med otur så finns det något där. Men vi ska inte tänka negativt.

Vi ska prova magsårs medicin, så jag hoppas den nya antibiotikan gör tricket.
Han kräktes ca 3 h innan vet. besöket galla men efter det så har han inte kräkts något. Han åt till och med en hel portion mat (blötfoder) alldeles nyss, hoppas han får hålla nere det.

Men Lucas är lika pigg som vanligt:)

Bakslag såklart…

…blev tvungen att stanna upp med Flagylen och tråkigt nog så såg den ut att hjälpa. Lucas kräktes iaf ingen galla på de 2 dagarna som han åt flagylen. Men han började dricka kopiösa mängder vatten och om han hade ätit innan så kräktes han upp allt mat + vattnet. Vet. ansåg att vi skulle testa och se om det är flagylen som är orsaken även om ökad törst inte står som en bieffekt. Så ingen flagyl under hela helgen och såklart så kräktes han galla idag nästan 2 dygn efter sista flagyltabletten. Nåja det är väl bara att stå ut. Han är iaf lika pigg som vanligt och vatten är gott:( Aptiten är dålig, eller ja han äter gärna all annan mat förutom sitt eget foder *suck* nu är han iaf strikt på sitt dietfoder så han får stå ut när hungern sätter in.

Diskuterade även lite närmare med vet. idag om Nahima, de hade fått obduktionspapprena från djusjukhuset. Tyvärr så blir vi inte klokare heller på vad som igentligen hände, även om man kan spekulera lite. Att hon hade lungiflammation visste vi ju redan. Så det känns tråkigt att inte få något exakt svar på vad som tog Nahima ifrån mig:( Det vi vet är iaf att hon fick en övre luftvägsinfektion som ledde till lungiflammation, men därefter vet vi inget. Vad som fick hennes hjärta att rusa den kvällen kommer förbli en gåta. Men spekulationerna är sådana att det ev var en blodförgifning pga processen i hennes kropp, men som sagt det är bara spekulationer. Vad gäller njurarna så ska vet. försöka få tag på patologen då svaret var väldigt kortfattat, men ”njurfelet” hade inget med hennes symtom att göra. Men en liten tröst är ju den att om hon inte hade fått detta med lungorna så hade njurfelet gjort henne sjuk förr eller senare. Extremt liten tröst, men hon slipper gå igenom det iaf.

Vinter på ingång.

Vaknade upp i morse av att hela Dundret var vinterklätt

Blev såklart lite bilder:

Var ju tvungen att efter jobbet ta en sväng dit upp och känna lite på snön.
Lucas följde med såklart och det stormade verkligen:

Snö är kul om än kallt.

Lucas brydde sig nämnvärt, men döda stenar var roligt:

Fortfarande ”plåster” på benet efter vet. besöket.

Hm så konstigt det kan bli ibland;)

Rolig min, synd bara att bilden blev lite suddig.

Ja just hur gick vet. besöket?
Blodprov var första steget, både vet. och jag gissade att det skulle vara något med njurar eller lever. Men glädjande nyheter så är alla hans blodvärden normala. Blodsockret togs och var helt normalt så diabetets är uteslutet. Magen kändes ok vid palpation likaså hans lymfknutar.
Så nästa steg är att prova antibiotikan Flagyl och Andapsin + dietfoder för känsliga magar. Om inte det hjälper efter någon vecka eller så, så kommer vi göra en kontraströntgen alt. ett bukultraljud för att se om det finns något tex tumörer:(

Finns en risk att detta inte heller går att göra något åt, hemska tanke:(
Kommer inte ihåg vad det hette, men det hade något med tunntarmen och magsäcken varav magsaften tar fel väg och orsakar illamående och kräkningar, ja eller något sådant. Det är väl inget farligt, men jobbbigt. Han har fått sin dagsdos Flagyl så låt oss nu hoppas att det gör underverk.

Vem orkar vara produktiv?

Usch vad tiden rullar på, hinner knappast andas innan ny dag träder i kraft.
Är lite oroad inför vet. besöket imorgon, min enda önskan är ju att det inte är något farligt med Lucas när han kräks som han gör. Nått måste gå min väg nu iaf. Han mår iaf bra, blir bara låg när han kräks såklart men annars så är det full hålligång, men bra är det ju inte, något är galet.

Sitter en nattfjäril i hallen på väggen:

Har suttit där i snart ett dygn. Såg den igår när katterna försökte bjuda den på fika;) Även om de är stora och håriga så är de ändå fina djur. Känner inte för att vara så elak att kasta ut den i regnet, men så fort det torkar upp lite så får den återgå till sin värld.

Det har regnat och snöat idag, allt är gult och höstigt ute.

Tog denna bild igår när jag tog en tur upp på Dundret med Lucas. Vackert och blött. Nåja bilden gör inte rättvisa, men vilka färger hösten erbjuder oss. Så snart är vintern här, får bara hoppas att vi får upp våra motorvärmarstolpar igen. De är nedmonterade och de har varit det ett bra ta så lite oroande är det, ser inte fram emot att åka i en iskall bil kalla dagar. Nåja det kommer säkert, måste tänka positivt;)

Tick tack…

Regn…

…regn och åter regn. Riktigt höstväder, hur tråkigt som helst, men man ska inte klaga.

Foxinas skrikande var mellanspelet för löp, så som det ser ut nu så kommer hon löpa varannan vecka för resten av sitt liv om jag inte ger p-piller åt henne, något som jag kommer få göra då hon inte ska behöva gå och löpa varannan vecka resten av sitt liv. Det om något kommer hon inte må bra av, men med piller så ökar risken för juvertumörer, men vad gör man?
Hon letar inte efter Nahima lika mycket som tidigare, så saknaden verkar blekna nu lite hos henne. Utan att förmänskliga henne så lär hon nog aldrig glömma Nahima eller spindelben som hon hade som andra namn, men förlusten kommer accepteras.

Pratade med djursjukhuset för någon vecka sedan och fick obduktionssvaret för Nahima gumman. De hade inte hittat något övertydligt, men hennes lungor var dåliga. En hel del nekros (vävnadsdöd) och det pga av en aspirations lungiflammation. Förstår inte hur hon kunde andas så bra med så dåliga lungor, hon hade aldrig problem med andningen. Veterinären ansåg dock att beslutet att låta henne få slippa var rätt då hon mådde så dåligt den kvällen, men jag kommer ändå för resten av mitt liv fundera om det fanns en chans att rädda henne med intensivbehandling. De hade även hittat ett njurfel i tidigt stadium, det hade dock inget med hennes sjukdom att göra, men om hon hade överlevt så hade njurarna gjort henne sjuk förr eller senare och lett till njursvikt. Ganska vanligt hos lite äldre katter, så det enda ljusa i detta är att hon slipper gå igenom det.
Hon ska kremeras vilken dag som helst och får då komma hem igen. Hon är så saknad här hemma.

Nu är dock Lucas krasslig *suck* så han ska till vet. nästa vecka. Han kräks galla och trots syrehämnande, skonkost, avmaskning så har han inte blivit bättre. Han är dock pigg och glad så jag hoppas att han kanske behöver lite antibiotika eller nått annat för att få balansen ok i magen, men oron finns ju att det är något allvarligt, han är ju ändå 11 år.

Less på all otur med djuren, man blir sjuk själv att hela tiden oroa sig över dem.

Foxina…

Kiwis dotter Foxina går bara och skriker hela dagarna, jag vet inte vad det är med henne:(
Hennes bästa vän var Nahima, de två var verkligen extremt nära varandra så en del känns som om hon saknar Nahima och går och ropar efter henne, det skär i hjärtat speciellt då det ser ut som om hon letar efter henne. Hon har förlorat sin bästa vän så självklart undrar hon säkert var bästisen är.

Hon har även löpt här för ca 1½ vecka sedan, hon är kastrerad två gånger men ja något finns ju kvar. Har pratat med veterinären om man kan ge piller och det går ju, men då ökar ju risken för juvertumörer då hon måste äta de för resten av sitt liv. Men samtidigt om hon ska löpa var och varannan vecka så är det ju att välja mellan pest eller kolera *suck*. NEJ jag ser inte fram emot att ha en löpande kastrerad katthona i 10-15 år till, men har jag något val?

Nu när hon går och gastar så påminner hennes tjat som hennes löptjat, men hon varken rullar eller bjuder in de andra katterna, men hon är mer kelig med oss tvåbenta, så det är svårt att veta. Men så här pratig brukar hon inte vara i normala fall. Antar att man får ge det lite tid dvs om det beror mycket på Nahima så inser hon kanske att hon inte kommer tillbaka *tårar*